KBT vs. PDT — vilken terapi passar dig?

Att ta steget och söka psykoterapi kan kännas överväldigande, särskilt när du ställs inför valet mellan olika terapiformer. De två mest etablerade metoderna inom svensk vård är KBT (kognitiv beteendeterapi) och PDT (psykodynamisk terapi). Båda har forskningstöd, men de skiljer sig åt i fokus, arbetsmetod och vilka besvär de lämpar sig bäst för. Här går vi igenom vad som utmärker respektive metod så att du kan göra ett välinformerat val.

Vad är KBT?

Kognitiv beteendeterapi bygger på tanken att psykiskt lidande i hög grad hänger ihop med hur vi tolkar och reagerar på händelser. Behandlingen är strukturerad och målinriktad: du och terapeuten identifierar negativa tankemönster och dysfunktionella beteenden, och arbetar sedan aktivt med att förändra dem. Enligt Psykologiguiden (Sveriges Psykologförbund) är KBT i dag den mest utforskade psykoterapiformen globalt.

En typisk KBT-behandling omfattar sex till tjugo sessioner, men antalet varierar beroende på problematik. Mellan sessionerna förväntas du arbeta med hemuppgifter — exempelvis exponeringsövningar vid ångest eller tankedagböcker vid depression. Det aktiva deltagandet är en central del av metoden.

Typiska inslag i KBT

• Psykoedukation — du lär dig förstå dina besvär utifrån en kognitiv modell
• Beteendeexperiment och exponering
• Kognitiv omstrukturering (att granska och ompröva tankar)
• Avslappnings- och mindfulnessövningar
• Registrering av tankar, känslor och beteenden i vardagen

Vad är PDT?

Psykodynamisk terapi har sina rötter i psykoanalysen men har utvecklats avsevärt sedan Freuds tid. Grundtanken är att psykiska besvär ofta speglar inre konflikter, omedvetna mönster och relationserfarenheter — framför allt från de tidiga åren. I behandlingen utforskar du hur det förflutna påverkar ditt nuvarande sätt att tänka, känna och relatera till andra. 1177.se beskriver att psykodynamiska terapier utgår från att besvären kan bero på svårigheter med tankar, känslor och behov som du själv inte alltid är medveten om.

PDT finns i tidsbegränsad form (vanligtvis femton till tjugofem sessioner) och i längre förlopp som kan pågå ett till tre år eller mer. Samtalen är mindre strukturerade än i KBT; terapeuten följer det du tar upp snarare än att följa en manual. Relationen mellan dig och terapeuten — den terapeutiska alliansen — används aktivt som ett verktyg för förändring.

Typiska inslag i PDT

• Fria associationer och öppen utforskning
• Fokus på känslor och deras underliggande mening
• Analys av relationsmönster, även i terapirelationen
• Drömtolkning (i klassisk form, mindre vanligt i modern korttids-PDT)
• Bearbetning av tidiga livserfarenheter

Jämförelse: KBT och PDT i översikt

När fungerar KBT bäst?

KBT har starkast forskningsstöd för tillstånd där specifika symtom och beteendemönster står i fokus. SBU:s utvärderingar lyfter fram att KBT har påvisad effekt vid depression jämfört med kontrollbehandlingar. Därutöver är KBT väl studerat vid:

• Specifika fobier — exempelvis fobi för spindlar, höjder eller flygresor. Exponeringsbaserad KBT ger ofta resultat inom tre till åtta sessioner.
• Generaliserat ångestsyndrom (GAD) — behandlingen fokuserar på att bryta orosspiraler och katastrofstankar.
• Tvångssyndrom (OCD) — KBT med exponering och responsprevention (ERP) är förstahandsvalet enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
• Insomni — KBT-I (KBT för insomni) rekommenderas framför sömnmedel som långsiktig behandling.
• Paniksyndrom och social ångest — strukturerade program med gradvis exponering.

KBT kan också vara ett bra val om du föredrar en tydlig struktur, konkreta verktyg och ett avgränsat tidsperspektiv.

När fungerar PDT bäst?

Psykodynamisk terapi visar sina styrkor när problemen har djupare rötter i personlighet och relationer. En artikel i Läkartidningen sammanfattar att psykodynamisk psykoterapi har starkt stöd enligt GRADE-systemet vid depression och somatoforma syndrom, samt måttligt stöd vid ångest och personlighetsstörningar. PDT kan passa särskilt bra vid:

• Relationsproblem och återkommande konflikter — om du märker att du hamnar i samma destruktiva mönster i relationer kan PDT hjälpa dig att förstå och bryta dem.
• Personlighetsproblematik — långvariga svårigheter med självbild, identitet och känsloreglering.
• Anknytningsproblem — svårigheter att skapa och bibehålla nära relationer, ofta kopplade till tidiga erfarenheter.
• Komplex sorg och förlust — när sorgen inte följer ett naturligt förlopp och drabbar hela livsupplevelsen.
• Somatisering — fysiska symtom utan tydlig medicinsk förklaring som kan hänga samman med obearbetade känslor.

PDT kan också passa dig som vill förstå dig själv djupare och är beredd att investera mer tid i processen. Forskningen visar att effekterna av längre PDT ofta ökar efter avslutad behandling — ett fenomen som kallas ”sleeper effect” — medan KBT-effekter tenderar att vara som starkast direkt vid avslut (meta-analyser publicerade i PubMed).

Vad säger forskningen — SBU och evidensläget

SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har i en kommentar granskat KBT, PDT och IPT vid lindrig till medelsvår depression hos vuxna. Slutsatsen var att KBT har statistiskt påvisad effekt på depressionssymtom jämfört med kontrollbehandling, medan tidsbegränsad PDT inte visade en statistiskt säkerställd effekt vid samma jämförelse.

Bilden är dock mer komplex än så. Nyare meta-analyser, sammanställda bland annat av forskare kopplade till Psykoterapicentrum, visar att PDT och KBT ger likvärdiga resultat vid depression när man jämför dem direkt i head-to-head-studier. SBU:s granskning jämförde respektive metod mot kontrollgrupper — inte mot varandra — vilket förklarar en del av skillnaden i slutsatserna.

I de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen får KBT genomgående en starkare rekommendationsgrad vid vanliga tillstånd som ångest och depression. PDT rekommenderas framför allt när KBT inte gett tillräcklig effekt eller vid mer komplexa tillstånd.

Andra terapiformer att känna till

KBT och PDT dominerar det svenska terapilandskapet, men det finns fler evidensbaserade alternativ:

• EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) — en metod som rekommenderas av WHO vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). EMDR Sverige anger att studier visar att 85 till 90 procent av patienterna inte längre uppfyller PTSD-kriterierna efter avslutad behandling.
• ACT (Acceptance and Commitment Therapy) — en vidareutveckling av KBT som betonar acceptans och värderingsstyrt handlande snarare än att direkt förändra tankar. ACT har visat lovande resultat vid kronisk smärta, ångest och depression.
• DBT (dialektisk beteendeterapi) — utvecklad för emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline) och självskadebeteende. DBT kombinerar KBT-tekniker med mindfulness och en balans mellan acceptans och förändring.

Vilken metod som passar bäst beror på dina besvär, dina preferenser och hur du fungerar i terapeutiska samtal. Fråga gärna din behandlare om vilken metod hen rekommenderar utifrån din specifika situation.

Så får du tillgång till terapi i Sverige

Det finns tre huvudsakliga vägar till psykoterapi:

1. Via vårdcentralen (offentlig vård)

Kontakta din vårdcentral och beskriv dina besvär. En läkare eller psykolog bedömer om du behöver en remiss till psykoterapi. I de flesta regioner kan du sedan välja behandlare inom det så kallade vårdvalet för psykoterapi. Behandlingen omfattar vanligtvis upp till sexton sessioner, med undantag för OCD och PTSD som kan få upp till tjugotre. Mer information finns hos 1177.se.

2. Privat terapeut

Du kan själv boka tid hos en legitimerad psykolog eller psykoterapeut utan remiss. En privat session kostar ofta mellan 800 och 1 500 kronor. Om terapeuten har avtal med din region kan besöket omfattas av högkostnadsskyddet. Utan avtal betalar du hela kostnaden själv, enligt 1177.se.

3. Digital terapi

Flera regioner erbjuder internetbaserad KBT (iKBT) via plattformar som kopplas till vårdcentralen. Du arbetar då med ett program online och har regelbunden kontakt med en behandlare via meddelanden. Digital terapi passar särskilt vid lindrig till måttlig ångest och depression och ger tillgång till vård oavsett var i landet du bor.

Vad kostar psykoterapi?

Om du går via den offentliga vården — alltså med remiss eller hos en behandlare med regionavtal — gäller högkostnadsskyddet. Det innebär att du betalar som mest 1 300 kronor under en tolvmånadersperiod (beloppet varierar något mellan regioner). Patientavgiften per besök ligger oftast på 200 till 350 kronor. När du nått taket får du ett frikort som gäller resten av perioden.

För privata besök utan regionavtal finns inget högkostnadsskydd. Priserna varierar, men räkna med 800 till 1 500 kronor per session. Kontrollera alltid om din terapeut har avtal med regionen — det kan göra stor ekonomisk skillnad. Att investera i din psykiska hälsa behöver inte kosta mer än ett par vårdbesök om du väljer rätt väg in.

Vanliga frågor om KBT och PDT

Kan jag kombinera KBT och PDT?

Ja, en del behandlare arbetar integrativt och lånar tekniker från båda inriktningarna. I praktiken kan du exempelvis börja med KBT för att hantera akuta symtom och sedan gå vidare med PDT för att förstå de djupare mönstren bakom besvären. Diskutera möjligheten med din behandlare.

Hur lång tid tar det innan jag märker effekt?

Många som går i KBT märker förbättring redan efter fyra till sex sessioner, särskilt vid avgränsade problem som specifika fobier. PDT ger ofta en mer gradvis förändring; effekten kan dessutom fortsätta utvecklas efter att behandlingen avslutats. Forskning visar att terapeutisk allians — känslan av att du och terapeuten samarbetar bra — är den enskilt bästa prediktorn för positivt resultat, oavsett metod.

Behöver jag remiss för att gå i terapi?

Det beror på vilken väg du väljer. Via offentlig vård krävs vanligtvis en remiss från din vårdcentral. Hos en privat terapeut behövs ingen remiss — du bokar själv. Observera att utan remiss eller regionavtal gäller inte högkostnadsskyddet.

Vilken terapiform rekommenderas vid ångest?

KBT har det bredaste forskningsstödet vid de flesta ångestsyndrom, och Socialstyrelsen ger KBT en stark rekommendation vid generaliserad ångest, paniksyndrom, social fobi och OCD. PDT kan vara ett alternativ om du upplever att ångesten hänger samman med djupare relationella svårigheter, eller om du tidigare provat KBT utan tillräcklig effekt.

Fungerar digital terapi lika bra som fysiska möten?

Internetbaserad KBT (iKBT) med terapeutstöd visar i studier likvärdiga resultat som KBT på mottagning vid lindrig till måttlig depression och ångest, enligt SBU. Digital PDT är mindre utforskat. Fysiska möten kan passa bättre vid komplex problematik eller om du har svårt att motivera dig själv att följa ett program på egen hand.