Mer än hälften av unga svenskar pratar med AI om intima och personliga problem, enligt Dagens Nyheter. Förklaringen är enkel: chattboten är gratis, kötiden är noll och svaret bekräftar ofta att den som skriver har rätt. Men enligt Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, är tekniken inte byggd för uppgiften. ”AI är inte gjort för varken psykoterapi eller för att ge psykologisk vägledning”, säger han till DN.
En juridisk gråzon utan krav på evidens
Problemet är inte bara att AI kan svara fel. De flesta samtalsappar som marknadsförs mot psykisk ohälsa klassas som friskvårdsappar, inte som medicinteknik. Det gör att de slipper de krav på evidensbaserad vård, dataskydd och certifiering som gäller sjukvård. Petra Müllerová, postdoktor i medicinsk rätt vid Lunds universitet, har forskat på just denna gråzon och konstaterar att EU:s AI-förordning bara omfattar en bråkdel av apparna. Sårbara användare hamnar därför delvis utanför lagens skydd.
Müllerová har själv testat hur en app hanterar en akut kris genom att simulera självmordstankar i samtalet. Enligt henne borde en AI-modell i det läget identifiera att det handlar om ett allvarligt problem och uppmana användaren att ringa 112. Appen hon provade föreslog i stället meditationsmusik, ett konkret exempel på hur en varningssignal kan missas helt när ingen legitimerad vårdgivare finns med i samtalet.
Illusionen av empati
David Waskuri, legitimerad psykolog på Sveapsykologerna, möter i sitt arbete allt fler patienter som redan sökt tröst hos en AI-chattbot innan de kom till honom. Han beskriver för Göteborgs-Posten hur tekniken kan ge en falsk trygghet: ”AI:n kan ge en falsk trygghet men saknar känslor och skapar bara en illusion av empati.” Eftersom chattboten till stor del speglar det användaren själv skriver riskerar den att förstärka negativa tankemönster i stället för att bryta dem, menar Waskuri. En terapeut kan i stället ”fånga upp det AI:n inte ser eller bromsa där det behövs och komma med nya perspektiv”.
Det en legitimerad terapeut kan som AI inte kan
En psykolog eller psykoterapeut har en skyddad yrkestitel, står under Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn och är utbildad i att göra en klinisk bedömning: att skilja på till exempel vanlig oro, en depression och en pågående kris. Behandlingen bygger dessutom på metoder som prövats vetenskapligt, som KBT eller PDT, inte på en språkmodell som räknar ut vilket svar som statistiskt sett passar bäst i sammanhanget. Ingen AI-tjänst i dag bär motsvarande ansvar om något går fel.
Så söker du hjälp på riktigt
Ett samtal med AI kan kännas som en enkel första utlopp för tankar man bär på, men det ska aldrig ersätta professionell vård vid återkommande eller allvarlig psykisk ohälsa. Behöver du komma vidare till en legitimerad terapeut finns vägarna beskrivna i vår guide Hitta terapeut: så navigerar du vårddjungeln.
1177 listar flera kostnadsfria stödlinjer: Hjälplinjen på telefon 90390 för dig som är över arton år, Bris på telefon 116 111 för dig som är under arton år, och Självmordslinjen på telefon 901 01 för dig som bär på tankar om självmord eller är orolig för någon annan. Vid akut fara för liv, ring alltid 112.