Foto: Vitaly Gariev via Pexels
Fem titlar dyker ofta upp när du söker hjälp för psykisk ohälsa: psykolog, psykoterapeut, KBT-terapeut, samtalsterapeut och kurator. Bara två av dem kräver alltid legitimation från Socialstyrelsen, och kurator kräver det bara i formen hälso- och sjukvårdskurator. Här reder vi ut vem som faktiskt får kalla sig vad, och vad det betyder för dig som patient.
Är psykolog en skyddad yrkestitel?
Ja. Bakom titeln ligger en psykologexamen på 300 högskolepoäng, alltså fem års heltidsstudier, och därefter ett års praktisk tjänstgöring (PTP) med handledning minst en timme i veckan. Först då utfärdar Socialstyrelsen legitimationen. Titelskyddet står i patientsäkerhetslagen (2010:659) 4 kap. 1 och 5 §§, som ger titeln till den som har legitimation för yrket eller genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring. En PTP-psykolog får alltså kalla sig psykolog. Ordet legitimerad är skyddat för sig i 4 kap. 3 §, så legitimerad psykolog är hon först när legitimationen är utfärdad.
Kräver psykoterapeut också legitimation?
Ja, lika strängt, men vägen dit ser annorlunda ut. Psykoterapeutexamen är en påbyggnad på 90 högskolepoäng som enligt högskoleförordningens examensordning ska läsas under en treårsperiod. Den vilar på en examen du redan har: psykologexamen, läkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, socionomexamen eller annan motsvarande examen. De två sistnämnda grupperna behöver dessutom grundläggande psykoterapiutbildning, det som i dagligt tal kallas steg 1. Sedan kan Socialstyrelsen bevilja legitimation. Yrket står med bland de 22 legitimationsyrkena i patientsäkerhetslagens 4 kap., och en legitimerad psykoterapeut ska alltid ange sin grundutbildning. Metoden kan sedan variera, till exempel KBT eller PDT.
Är KBT-terapeut en skyddad titel?
Nej. Vem som helst kan kalla sig KBT-terapeut, oavsett om utbildningen bakom är en helgkurs eller en fullständig psykoterapeutexamen med KBT-inriktning. Titeln finns inte med i patientsäkerhetslagens förteckning över legitimationsyrken, och Socialstyrelsen granskar den inte. Fråga alltid efter utbildningsbakgrund innan du bokar.
Är samtalsterapeut en skyddad titel?
Nej, samma sak gäller här. Samtalsterapeut är en oreglerad titel, och utbildningarna bakom den varierar kraftigt, från korta diplomkurser till flerårig vidareutbildning. Att någon kallar sig samtalsterapeut säger alltså ingenting i sig om vilken utbildning personen faktiskt har.
Vad gör en kurator, och är titeln skyddad?
Det beror på var kuratorn arbetar. Sedan den 1 juli 2019 är hälso- och sjukvårdskurator ett legitimationsyrke. Socialstyrelsen skriver att yrkestiteln är skyddad och att endast den som har legitimation får kalla sig hälso- och sjukvårdskurator. Skyddet följer alltså titeln, inte arbetsuppgifterna. Titeln ”kurator” i sig är däremot inte generellt skyddad. En skolkurator regleras till exempel av skollagens regler om elevhälsa, inte patientsäkerhetslagen, och omfattas inte av samma legitimationskrav.
Så kontrollerar du att någon verkligen är legitimerad
Det finns ingen publik söktjänst där du själv slår upp ett namn. Socialstyrelsen för registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, HOSP-registret, och uppgifterna används enligt myndigheten för upplysning om behörighet till bland andra allmänheten. Vägen dit går via myndigheten: ring 075-247 42 42 helgfri tisdag till fredag klockan 9 till 10, eller mejla [email protected]. Yrkesföreningarnas egna söktjänster är ett komplement, men alla legitimerade anmäler sig inte dit, så en utebliven träff där betyder ingenting.
Du har också alltid rätt att fråga den du ska träffa. Lyssna då efter ett enda ord. Auktoriserad, certifierad, diplomerad och ackrediterad säger ingenting om legitimation. Legitimerad gör det, och det ordet får bara användas av den som har legitimationen i handen.
Ska du hitta terapeut, är det alltså mer värt att fråga direkt om legitimation än att lita på titeln. Vilken av titlarna du möter beror i sin tur på vilken väg in du tar, och den vägen kräver sällan någon remiss i primärvården.
Samma princip gäller andra legitimerade vårdyrken utanför psykisk hälsa, till exempel naprapat, som också står med bland de 22 yrkena i patientsäkerhetslagens 4 kap. Vad den legitimationen kräver i utbildning och tillsyn har vi gått igenom i guiden om vad en naprapat gör.
Senast faktagranskad: 18 augusti 2026. Senast uppdaterad: 26 augusti 2026